Vi lyssnar på musik då vi vill trivas. Vi piggar upp oss med en rivig låt men lyssnar på lugnande musik för att slappna av. Vissa låtar förknippar vi med fester, högtider och ceremonier. Vi minns den musik som betyder något för oss och återvänder till den gång på gång. Musiken kan hjälpa oss att minnas när vi blir så gamla att vi inte längre kan det. Musiken förstärker våra upplevelser på sportplanen, i butiken, på bio och på restaurang. Musiken följer oss genom livet. Inte så konstigt att den hänger samman med vårt välbefinnande.
Musik har både ett egenvärde och ett instrumentellt värde. Egenvärdet innebär att musiken är viktig och betydelsefull i sig, det instrumentella värdet att den används för att nå ett annat mål, t.ex. avslappning. Om vi tänker efter, är det ändå inte alltid lätt att skilja på de två värdena, ofta går de ihop. Vi slappnar av mest när vi lyssnar på vår favoritmusik, som vi upplever som betydelsefull. Då använder vi musiken instrumentellt för avslappning, men den allra bästa effekten ger musik som också har ett egenvärde för oss.
Musik kan specialdesignas för att ge avslappning. Då väljer man musikaliska parametrar som tempo, melodi, rytm, harmoni, klangfärg och form specifikt för att ge en maximal avslappnande effekt. I allmänhet uppfattar vi lugna, långsamt framskridande melodier som baserar sig på durskalan, utan markerad rytm, med enkla återkommande harmonier spelade på till exempel piano eller klockor och vars klang är rik på övertoner som avslappnande. Var och en har ändå sin egen uppfattning om vad som är avslappnande. Någon blir lugn av mongolisk strupsång, en annan slappnar av med death metal eller indisk ragamusik. Även om musiken påverkar oss individuellt kan delade erfarenheter till exempel i form av sångtexter, förstärka känslan av gemenskap och ge oss stöd. Sångarens röst, inlevelse och tonfall har också stor betydelse för lyssnarnas upplevelse. Därför går det inte att ange några exakta kännetecknen på vilken musik som fungerar avslappnande för olika människor.
Vi kan också främja vårt välbefinnande genom att själva utöva musik. Hur slipat resultatet blir är mindre viktigt. Att musicera är en aktiv handling och kräver koncentration. Musicerande är också en social handling, där det är viktigt att både lyssna på andra och bidra själv. Vi får impulser från dem vi spelar med. Musikens sociala dimension är lika viktig som ljudvågorna vi skapar. Musik är helt enkelt ett sätt att vara tillsammans. Det enskilda verket är mindre viktigt än vårt förhållande till det. Alla medmusikanter förhåller sig på olika sätt till verket de återger. Vi har frihet att uppfatta samma låt olika, men ibland förstår vi både konstnären och varandra perfekt och delar samma upplevelse. Det här ger en stark känsla av gemenskap.
Musik är ett medium för både tankar och känslor. Musik kan ändra icke-ändamålsenliga beteenden genom att påverka oss fysiskt, både via kroppen och genom att stimulera olika hjärnfunktioner. Musik är inte bara till för avkoppling och vila, eller för att pigga upp. Den lär oss också nya sätt att fungera. Om musik ska fungera helande måste den vara betydelsefull och ha ett egenvärde för individen. På samma sätt som samma musik inte fungerar avslappnande för alla, finns det inte heller någon allmängiltigt helande musik. För många ger musiken som hobby ändå nya krafter och innehåll i livet.
Det finns vetenskaplig forskning som försöker förklara hur musiken påverkar oss, vad det är i musiken som påverkar oss och som gör oss mottagliga för musikens inverkan. Människor är särskilt bra på att associera och koppla samman olika slags information och upplevelser. Associationerna kan ofta vara rätt vilda. Associationsförmågan är en förutsättning för kreativitet, men hjärnan är ingen maskin och det som sker i hjärnan följer ingen allmän kausal mekanik.
Forskningen strävar också efter att öka vår kunskap om hjärnan, vilket kan vara till nytta när vi försöker lindra och bota trauman och minnessjukdomar. Musikerförbundet i Sverige undersökte musikens positiva biverkningar och publicerade resultaten i en artikel med samma namn i tidningen Musikern (2013). Artikeln visar hur människan påverkas av musik på många olika sätt och hur musik kan påverka tidigare tillstånd. På så sätt påverkar musiken också vårt välbefinnande.
En del av musikens kraft att påverka oss ligger i en av dess specifika egenskaper: vi inte kan stänga öronen på samma sätt som vi blundar eller vänder bort blicken. Vår hörsel registrerar omgivningen konstant. Fast vi inte uppmärksammar det vi hör, hör vi det ändå och kan påverkas av det. En reklammakare som vill sälja oss sitt kaffe försöker kanske få oss att associera just detta kaffe till en välkänd melodi. Vi hör melodin i ett helt annat sammanhang – och märker att vi plötsligt vill ha en kopp. Kopplingen behöver inte ens medvetandegöras för att den ska fungera.
Slutsatsen av allt detta är att vi blir kraftigt påverkade av musik. Musiken har egenskaper som lindrar vår stress, får oss att trivas med varandra och minnas saker vi glömt.
Vi kan summera de egenskaper hos musiken som är av betydelse för vårt välbefinnande:
• Musiken är en grundläggande mänsklig verksamhet
• Musiken har både ett instrumentellt värde och ett egenvärde
• Vissa av musikens parametrar eller egenskaper påverkar oss kraftigt
• Musiken är social, ett sätt att vara tillsammans
• Musiken både förutsätter och stimulerar vår kreativitet och associationsförmåga
• Vår hörsel registrerar omgivningen konstant
Text: Carita Lagerspetz
Källor:
Mikko Lagerspetz. Musikens sociala dimension i Music As Intersubjectivity. http://www.doiserbia.nb.rs/Article.aspx?ID=1450-98141620223L#.YaPOji9yqRs.
Musikförbundet. Musikens positiva biverkningar. https://www.musikerforbundet.se/musikens-positiva-biverkningar/
YLE Folkets musikskola. Varför påverkas vi så starkt av musik? https://svenska.yle.fi/artikel/2017/01/04/folkets-musikskola-varfor-paverkas-vi-sa-starkt-av-musik
